Kurs och barnvakt

Hej hopp! Hur står det till? Idag har vi flyttat tillbaks hästarna till stallet, så nu är det tomt här hemma igen. Kommer sakna att bara kunna gå ut och mysa med dem 😕 Men skönt att ha ett riktigt stall med belysning och lite mer plats nu när hösten kommer. Kan dock säga att jag är mer än skapligt sugen på eget stall, så nu är det dags att ta tag i det där. 
 
Vad har hänt annars på sistone? Jag var ju på kurs i Nederländerna onsdag till fredag förra veckan. Kursen var i en mindre stad strax utanför Amsterdam så det var väldigt smidigt att åka dit. Dock lite nervöst på fredagen om jag skulle komma hem eller inte. Nästan alla flyg på förmiddagen var inställda pga blåsten, men som tur var så blev det bättre så mitt flyg på kvällen gick som det skulle. Kursen (bildanalysprogram) var riktigt bra, om än lite väl intensiv. De har haft kursen i ganska många år och trots att det tillkommit många nya applikationer så är den fortfarande lika lång. Dvs många grejer på kort tid.
 
Lagom mosig i hjärnan till helgen med andra ord. Helgen spenderades här hemma, barnvaktandes Sigge och Sonja. Vi byggde en äventyrsbana i skogen, är faktiskt riktigt nöjd med hur den blev. Sigge var en riktig stjärna med såg och hammare. Sonja hade inte riktigt lika bra tålamod, men tyckte däremot om att testa alla hinder. Hon var väldigt ridsugen hela helgen och var den som kom på att vi skulle ut på ridpicknick. Detaljerna satt och planerades på lördagskvällen, det skulle vara fika till oss och äpplen till hästarna. Eftersom Sigge är lite höjdrädd kunde han få rida på Hamdir. Dessutom skulle de då bli ungefär lika stora eftersom Spirith är större än Hamdir, men Sonja är kortare än Sigge. 
 
Testar banan
 
Sigge på "A-hindret". Det bästa hindret enligt honom. 
 
 
 
Ridpicknick. Tur man har snälla hästar :)
 
 
Smider planer på frukosten. 
 
Efter en sådan helg är det inte konstigt om man är lite trött...
 

Välbehövlig tvätt

Äntligen fick jag tummen ur och tvättade hästtrasporten. Den har stått och retat mig hela sommaren, men ville inte köra högtryckstvätten när det var så torrt ute. Det räckte att jag tömde brunnen en gång... Sedan har tiden gått och jag hade kanske lite råkat glömma av det... Men nu blev det gjort till slut. Gick all-in med algtvätt på taket och totalrengöring med högtrycken både invändigt och utvändigt. Så nu skiner den så fint :) Fram till första gången jag kör hästen igen...
 
Spana in sparrisskogen vi har nu! Nästa sommar är första gången vi kan skörda lite försiktigt, året därefter kan vi börja ordentligt. Vi kommer bli trötta på sparris... Typ 50 plantor (10 nya kom ned i helgen) totalt och varje planta ger ju ett antal sparrisar. Det lär vi bli självförsörjande på i alla fall ;)
 

Liten börjar bli stor

Lördag eftermiddag och jag sitter på jobbet och väntar på att mina celler ska fästa, dock helt frivilligt. Vi har ju haft studentlabbar de senaste tre veckorna och nästa vecka är jag iväg på kurs onsdag till fredag. Det är ganska skönt att beta av all undervisning i början av terminen, men nackdelen är att mina egna projekt står ganska stilla. Så något produktivt ska jag väl klara av innan flyget går på onsdag.
 
Livet rullar på som vanligt annars. Spirith fick några dagars vila efter tävlingen och efter det har vi mest lullat runt i skogen. Nu är det helt perfekt att rida ut, fortfarande såpass varmt i luften att man inte fryser, men ändå friskt och skönt. Grusvägarna är mjuka efter regnet och insekterna är borta. Leyton har börjat få följa med på lite längre turer nu när han fyllt 1 år och han sköter sig jättebra. I början när han kom till oss så fungerade inkallningen lite si och så och det hände ett par gånger att han bara drog iväg, så jag var ganska orolig för hur det skulle gå på ridturerna. Man måste ju kunna lita på hunden för att det ska fungera. Men under våren så har han ju lärt känna oss och lyssnar betydligt bättre så jag har ändå vågat ha med honom ut i sommar. Här hemma finns ju bra med vägar där man inte behöver möta så mycket bilar och folk så det har varit jättebra att kunna börja så. Men ibland möter vi allt på både folk och fä. Nu sist när vi var ute så sprang två rådjur ut framför nosen på honom när han var en bit framför mig och hästen. Han började springa efter, men vände så fort jag ropade på honom. Lite senare skrämde vi upp en hel vildsvinsfamilj och då stannade han kvar utan att jag ens behövde säga till honom. Dessutom har han lyckats att stanna hos mig trots att det varit lösa hundar i närheten. Så han får definitivt en guldstjärna i uppförande :)
 
Hann varken få med rådjur eller vildsvin på bild, men ett gäng nyfikna kossor däremot :)
 
Har inte riktigt insett att hästen inte förstår det här med att busa med bollar och pinnar. Han fortsätter att försöka, någon gång kanske man lyckas!