Skottårssöndag

Söndag kväll och nyss hemkommen från årsmöte med klubben. Kul att träffa alla igen, det var ett tag sedan sist. Jag och Sara är grenledare för dressyren i år, skönt att redan ha en uppgift så man slipper sitta där och få dåligt samvete när de försöker fylla vakanta platser i styrelsen... Trist bara att det är så få som ställer upp, hade alla tävlingsryttare också varit med och engagerat sig så hade det varit plättlätt att anordna tävlingar, men som det är nu så är det ett riktigt hästjobb för de ideella krafter som finns. Men så är det väl med allt nu för tiden, allt ska finnas men ingen har tid eller lust att själv se till att det faktiskt är så. 
 
I övrigt har helgen varit ganska lugn. Vi var på Lottas disputationsfest i fredags, en riktigt trevlig tillställning trots att jag inte kände någon av mina bordsgrannar. Jag höll mig nykter och körde hem eftersom det var hoppträning lördag morgon (japp, dålig planering). Några timmars sömn fick jag iaf och mådde nog betydligt bättre än Björn som ändå fick sova ut ;-) 
 
Hoppträningen gick jättebra förutom att han lyckades trampa av sig skon det första han gjorde. Och då var Kenta ute i onsdags och satte på den han tappade i hagen i tisdags... Jaja, hoppa kunde vi göra ändå, och massor med beröm fick vi. Hoppningen känns så himla enkel nu för tiden, tänk om det kan få fortsätta att vara så :-)
 
När jag kom hem från stallet har Björn dukat upp med grillbuffé ute i solen. Det var kolbullar, pinnbröd, korv och banan med choklad, kan säga att jag inte var så hungrig på kvällen sen ;-) 
 
 

Igelkott

Jag tror att jag klippte Spirith lite sent sista gången då pälsen inte växt ut alls, förutom små "skäggstrån" som ploppat upp lite överallt. Han har inte sett riktigt klok ut om jag ska vara ärlig. Igår lånade jag Saras maskin och jämnade ut det hela lite bättre så han ser ut som en tävlingshäst och inte en förväxt igelgott.
 
Efterbilden var svår att få till då maten var mer intressant än att posa för mig...
 

Marodör till häst

Igår när hästarna kom och mötte mig i hagen var det något som inte stämde...det tog ett tag innan det gick upp för mig att Mange inte hade sitt utetäcke på sig. Kollade inne i stallet om någon hade tagit av honom det, men nej, det fanns inte där. Nähä, bara att gå ut i hagen och leta. Mycket riktigt, väl synligt mitt ute i hagen låg det med trasiga maggjordar, men med både svanssnöre och bogspännen intakta och fortfarande fastspända. Kan någon berätta för mig hur hästen lyckas med konststycket att dra sönder båda gjordarna under magen, få in svansen under snöret och sedan lyckas dra täcket över halsen? Jag gissar att det var en marodör till som var ganska behjälplig. Som Sara sa; kan han inte lyckas ta sig ur hagen kan han ju åtminstone ta Mange ur täcket...
 
Helgen har varit relativt lugn. Vi hämtade hem lite ved i lördags då vi inte riktigt kommer klara oss på det som fanns när vi flyttade in. Det blev någon kubik till så nu hoppas vi att vi har så vi klarar oss. Dessutom har vi fått låna pappas vedlklyv så vi roade oss med den ett tag också.
Hjälpredan tar sista pinnen
 
Vi hade även besök av Björns föräldrar i söndags. Jag hrrmmm råkade kanske orsaka en kortslutning i elen när jag skulle skruva upp sista listen så vi fick hjälp att byta ut elkabeln. Så nu har vi färre lister uppsatta än innan helgen...vi som skulle vara klara med sovrummet nu.