Sista augustiveckan

Vi valde ju definitivt bäst dag att köpa biljetter till EM i alla fall. Så himla häftigt att vara med om ett EM-guld på hemmaplan! Stämningen på Ullevi var fantastisk. Och det bästa med hästpublik är att man jublar och applåderar åt alla, även om det såklart märks skillnad när det är en svensk som kommer in på banan ☺ 
 
Spirith ordnade sig en lite längre vila än planerat. I bilen på väg hem från Göteborg sa jag till Sara att han faktiskt inte lyckats göra något klantigt i hagen på ett bra tag nu. Gissa vem som hade ett sår på frambenet och var ordentligt svullen två dagar senare? 
Det verkar inte vara någon fara så jag red en sväng idag, han kändes precis som vanligt. Risken är nog ganska stor att det blir ett överben där dock. 
 
 Vi har haft studentlabbar två dagar i rad nu, vilket innebär att man är rätt slut i huvudet. Jag var så sugen på att bara sätta mig i soffan när vi kom hem från jobbet förut, men var ju tvungen att åka och titta till hästen i alla fall. Dessutom började det dugga på vägen så funderade allvarligt på att skippa ridningen, någon mer dag vila hit eller dit liksom... Men när man väl kommer till stallet och tar in hästen, ja då är det ju lika bra att ändå sadla på och ge sig ut en sväng. Och vips är man mycket piggare och klarare i skallen. Det är nog en av de bästa sakerna med att ha häst (eller hund, funkar lika bra), man tvingas ut i friska luften även om man inte tycker att man orkar. Och varenda gång mår man mycket bättre efteråt 😊

"Ledig" vecka

Spirith har fått en välförtjänt vila den här veckan så jag har haft en massa tid över till att göra annat, vilket innebär att jag roat mig med min favoritmaskin, trädgårdstraktorn. Jag har klippt gräset, kört jord till hundgården, harvat och sladdat så nu är det klart att så gräs där ☺
 
Vi hämtade upp Nina på förskolan häromdagen. Eftersom Sonja går på samma förskola så fick hon hänga med hon också. Vi roade oss med lek i trädgårdsföreningen och en tur ned till den årliga internationella matmarknaden. Det fanns ett godisstånd med en massa klubbor - det missade inte lilla fröken Jufvas. 
 
Jag och Sara är i Göteborg hela helgen för att titta på EM. Vi bor hos Saras syster i Kungsbacka, kom i fredags kväll och då satt vi bänkade framför tvn när hopplaget tog silver 😃 Idag var det maraton i Slottsskogen, riktigt häftigt! "Tyvärr" var det väldigt mycket folk så det var svårt att komma fram helt till hindren, men en lite lyckades vi se i alla fall. Imorgon har vi biljetter till hoppningen, ska bli riktigt spännande! 

Tävling nr 2

Som vanligt när det är hemmatävling så har det varit fullt upp den senaste veckan. Planeringsmöte i måndags, bygga dressyrbanor i torsdags, hoppbanor i fredags och sedan tävling hela helgen. Men även om det är mycket att göra så är det himla kul att arrangera en tävling! Det är så mycket som ska förberedas, sammanställas och fås ut till funktionärer, domare, ryttare m.m., tror inte att många förstår vilket jobb som ligger bakom en fälttävlan. Och allt är helt ideellt, flera stycken i klubben tar till och med ledigt från jobbet dagarna innan för att hinna få ordning på allt.
 
Vi lyckades i alla fall skrapa ihop tillräckligt många funktionärer för att jag skulle kunna rida, vilket ju var väldigt roligt :) Jag fick starta först för att sedan hinna rodda och vara hopp- och dressyransvarig under resten av förmiddagen. Men jag behövde inte sitta på hinder i terrängen, vilket var ett måste för att jag skulle orka tävla själv. Dressyren kändes i alla fall bättre än förra helgen, vilket också visade sig på poängen, 66%. Lagom till att jag började rida fram så öppnade sig himlen, vilket innebar att vi var totalt dyngsura både jag och hästen. Inte helt optimal framridning med andra ord, så jag är jättenöjd med resultatet.
 
Hoppningen gick också kanon. Nolla på hinder (och tid den här gången ;)) och det kändes som att han hoppade riktigt bra, med fina språngkurvor över hindren. Och det var uppehåll!
 
På framridningen till terrängen så var han lite loj, hoppade inte upp sig utan var i med frambenen i hindren några gånger. Det hör inte till vanligheterna, oftast så brukar han vara lite pigg och busig när det är andra hästar och full fart runtomkring. Då blir man lite nervös för hur det ska gå egentligen. Men jag sa till honom att - hörru, nu får du faktiskt vakna och då var det som att han bara; okej då! Sen höll det i sig resten av framridningen och till starten, så det var full fart hela banan genom, jag behövde bromsa mer än vad jag behövde gasa :) Nolla på hinder och tid - för första gången! Vilket innebar att vi slutade på våra dressyrstraff; 50,6, inte långt till 50-strecket nu!
 
Resultatet räckte till en 8e plats, det var 9 placerade så vi fick allt en rosett med oss hem :)