Städ, tjejmys och grottor

Den här helgen har varit en aktiv slapphelg. Fredagen spenderades först i stallet, Kristin lånade Mange och följde med ut på en ridtur och sedan passade jag på att rensa ur lite bland mina saker på skullen. En del ska säljas, annat åkte rakt i soptunnan. Bland annat min hjälm som jag hade när jag kraschade på en hoppträning förra våren. Jag landade på huvudet och fick ont i nacken, så jag har aldrig använt den efter det. Att bära ner saker från skullen är ingen höjdare (balansera på stege i smalt utrymme) så jag slängde ner allt rakt på stallgången. Men vad det tog emot att kasta ner hjälmen, även om jag visste att den var helt kaputt så känns det emot naturlagarna att skicka den rakt i betonggolvet. 
 
Efter den pärsen åkte vi hem, käkade lite mat och tittade på Frost. Björn var i Motala för att simma kanalsimmet så det blev en riktig tjejkväll. Sasha njöt för fulla muggar, även om snögubben och renen morrades ut för säkerthets skull... 
 
Lördagen bestod av en långtur på Spirith tillsammans med Sara och Mange (sista dagen innan de flyttar tillbaka till Åhs), städning av sadelkammaren och sedan ett pass på löpbandet följt av lite gym. Trötta och belåtna placerade vi oss sedan i soffan där vi stannade resten av kvällen. 
 
Idag blev det en heldagsutflykt till Trollegater med Linda, Kalle och Kristin. En massa krypande i grottor, trädkramning och korvgrillning gjorde det hela till en riktigt trevlig upplevelse :-)
 
 
 
 
 
 

En helt vanlig torsdag

Jag satt och funderade ut en bra tävlingsplanering inför hösten. Tyvärr är det ganska skralt om hopptävlingar på lokal nivå, men ett par stycken ska jag lyckas ta mig ut på i alla fall även om jag får åka en bit. På dressyrfronten ser det betydligt bättre ut så där kan jag välja lite mer. Så här ser schemat ut än så länge, sedan får vi se om det tillkommer något i november. Det blir en hopp- och en dressyrtävling per månad som det ser ut nu.
 
 
Spirith har varit riktigt fin den här veckan. Jag har satsat på att rida dressyr ute i skogen - vilket visat sig vara en höjdare. Bra framåtbjudning och arbetsvilja, det tackar vi inte nej till! Igår satt jag och gjorde skänkelvikningar i galopp från ena sidan av vägen till andra, följt av en båge i förvänd galopp tillbaks - det gick super! Vi övade även på att rygga och jag lekte lite med öppna och sluta, han gjorde allt som att han aldrig gjort något annat :) Jag var så nöjd med passet att jag även anmälde oss till LA:1an i Norsholm om två veckor ;)
 
I måndags hann jag även med att rida Mange en sväng. Sara har varit sjuk så han hade vilat i några dagar, vilket definitivt märktes, allt var farligt! Det var som att rida min gamla ponny, han såg också spöken överallt. Man blir lite full i skratt när en brunn (som han gått förbi otaliga gånger) är betydligt läskigare än den stora traktor med ringvält som åker precis bredvid honom på åkern. Ibland blir man inte klok på dessa djur.
 
Här ser han sådär nöjd ut, men han tyckte faktiskt
att det var ganska kul att få komma ut och röra på sig
 
Igår passade vi på att åka ut till Tinnerö i det fina vädret och gå en promenad i skogen. Med betoning på i skogen. Efter att ha villat bort oss från leden under våra svampletarförsök (inte ett dugg lyckade och Sasha kom inte ihåg ett dugg hur man gjorde) så satte vi kurs mot vad vi trodde var vägen. Vilket det då självklart visade sig inte vara och vi fick tillbringa en bra stund i en riktigt snårskog. Men vi kom ut tillslut, och Sasha var nöjd över att ha fått röja runt som hon ville.
 
Innan snårskogen tog vid...
 
 

Fiasko

Gårdagens tävling kan sammanfattas med ett ord - totalt fiasko. Vi kom inte ens ut i terrängen. Dressyren gick ok, men inte mer än så. Han var allmänt seg och lyssnade inte framåt för fem öre. Han är ju ingen krutdurk i vanliga fall, men igår var det som att försöka driva fram en trästock. Och går han inte framåt blir han stretig och tjafsig, vilket gör att jag blir passiv i min sits eftersom jag mest sitter och är rädd för att han ska dra upp huvudet. I hoppningen tog det sedan stopp redan efter tredje hindret. Han som aldrig brukar stanna. Ok, det var inte en snäll bana, banbyggaren hade valt att använda sig av CNCP*-banan (dvs den svåraste klassens bana) och bara sänka hindren. Redan första hindret var ett titthinder, där fick vi ett stopp. Andra hindret var också titthinder, men det hoppade han utan problem. Tredje hindret var en vattenmatta, där tog det tvärstopp. Nä, uppgiven och besviken är väl det minsta man kan säga att jag är. Hade det varit samma bana som på lördagen (när den stora H90-klassen gick) så hade vi troligtvis tagit oss runt utan problem, där kom inte titthindren förrän senare in i banan. Då har man hunnit få upp tempot och hittat flytet, vilket gör att de hoppar hindren av bara farten. Men men, det är bara att bita ihop och komma igen. Nu blir det hopp- och dressyrtävlingar resten av året så får vi satsa på säsongen 2015 istället.
 
 
Dessutom var vi nära att frontalkrocka på vägen ut till stallet när bilen i motsatta körriktningen kom över på fel sida. Det var bara att tvärnita och hänga sig på tutan. Som tur var hann han svänga tillbaka, någon sekund senare hade vi antingen legat i diket eller varit mos. Jag var lite skakis efter det, så det kan ju ha haft en bidragande orsak till hur tävlingen gick. Hade jag haft transporten på så hade det smällt, för då hade jag inte hunnit bromsa tillräckligt snabbt.