Hemma igen

Sista dagen i Turkiet spenderades till största del på stranden och i havet, en perfekt avslutning på en riktigt trevlig resa. Solen sken hela dagen och jag tror att vi allihop var ganska sugna på att stanna kvar ett par dagar extra för lite mer avkoppling. Jaja, jag får försöka övertala Björn att åka på en sista minuten någon gång i vinter istället ;)
 
 
Dagen avslutades med "gala"middag, en tilställning som bjöd på både det ena och det andra. Vi började med att försöka använda google-translate för att se vad vi skulle bli bjudna på - menyn lät minst sagt spännande...
 
Något posterpris vann vi inte, men däremot:
Hört talas om det priset förut?
 
Efter lite salsadansande (finns på film, men så kul ska vi inte ha) så smet vi iväg för lite pingisspelande och sedan en tur ner till stranden för att säga hejdå till havet. Ja. vi kan ha fått i oss lite alkohol under kvällen...
 

Nu är vi tillbaka i Sverige och vardagen igen. Jag har haft fullt upp med hästen, hovslagaren var ute i onsdags och veterinären i torsdags. Tur man har lite flextimmar att plocka ut. Såret läker sakta men säkert, det har varit mer svallkött de senaste veckorna så veterinären fortsätter komma ut varje vecka.
 
 
 

Snart sista dagen

Oj vad fort dagarna gått. Imorgon som är sista dagen kommer att vara ganska lugn. Egentligen har de andordnat en tur till universitetet och Izmir, men eftersom det ska bli strålande sol hela dagen känns det som ett bättre alternativ att stanna hemma och sola och bada :)

Idag var det dags för posterpresentation för mig, Linda och Petra. Instruktionen innan var att man skulle förbereda en 5 minuters presentation framme vid podiet, men i förrgår ändrade de sig till att vi skulle ge presentationen vid postern istället. Men när det väl var dags blev det ingenting av det hela, man fick stå vid sin poster i tjugo minuter och prata med de som var intresserade...en helt vanlig postersession med andra ord. Snacka om anti-klimax när man väl laddat för något och så blir det ingenting av det hela. 

Igår var det utflykt till Efesos och Jungfru Mairas hus. Har ni hört talat om det? Nä, inte vi heller. Men tydligen spenderade hon sina sista år där, tillsammans med Johannes lärljungen. Smidigt att bo högst upp på ett berg när man är gammal och skrynklig... Inte hade de något bevis för att hon faktiskt bodde där heller, kändes mest som någon efterkonstruktion för att göra sig lite mer spännande...



Efesos var däremot sevärt. Då vi ju är vana Pompejibesökare hade vi inte så höga förväntningar, och det såg inte så imponerande ut till en början. Men när vi gått en bit och kom fram till huvudgatan så var det faktiskt riktigt imponerande. Tur med vädret hade vi också, det regnade tydligen överallt förutom just på oss.




Kvällen avslutades med ett quiz i baren för alla deltagare. Man ställde upp i grupper och vi var swedish submarines. Någon fattade faktiskt namnet, men resten hade nog missat nyheterna den senaste tiden. När frågorna var slut låg vi och ett annat lag på delad förstaplats, då drog de upp oss på scenen för att sjunga varsin låt. Vår låt var ju ganska given... Men trots att vi definitivt sjöng bäst så bestämdes det ändå att vi skulle dela på vinsten. Jaja, vi blev ju i alla fall kända på köpet, alla kände igen oss idag... Vet inte hur bra det är, skumpa och shots var priserna för att man svarade rätt...


Semester!!! Eller nä, konferens var det ju

Nu är vi framme i Turkiet och konferensen pågår för fullt. Gårdagen började tidigt, väckarklockan ringde 3.50 och tåget mot Arlanda gick en timme senare. Vissa (jag) hade varit smarta och tagit med frukost att äta på tåget, andra tänkte äta på flygplatsen eller vänta på flygplansmaten. Trist då att flygplatsmaten är snordyr, resebolaget inte bokat mat åt oss på flygresan (vilket nog iofs var lika bra då den inte såg god ut alls). Dessutom var det en nötallergiker med på planet så våra chokladkakor fick snällt stanna kvar i väskorna... Men men, ett antal timmar senare var vi i alla fall framme och incheckade på hotellet i Kusadasi. 

Tydligen ingår all-inclusive även för oss så vi får äta buffé och dricka sprit precis som alla andra turister :) Glada att äntligen kunna få lite mat i magen gick vi direkt till snacksbaren, bara för att upptäcka att det enda som serverades var - just snacks. Jaja, det går att äta sig mätt även på det om nöden kräver... Lite kul också är att jag står registrerad som fru, alternativt barn under 12 år till Petra, tydligen finns det inga andra alternativ när man bor ihop ;) Väl inne i vårt hus upptäckte vi att det verkligen var sant då den enda sängen inte var delbar och bara hade ett stort täcke... Som tur var fanns en soffa och Hanna hade extra lakan i sitt hus. Ett extra täcke fick vi dock be om ett par gånger. 

Vi bor helt ok, havsutsikt från sovrummet och balkongen och varsitt rum och toalett. Jag har fått det stora sovrummet medan Petra får slacka på soffan. Men i rättvisans namn ska vi faktiskt byta i halvtid ;) Jättefina omgivningar och hittills en bra konferens men lite rörig organisation. Schemat är väldigt snällt, en tvåtimmars lunch gjorde att vi hann med ett dopp i havet, iaf vi som inte är badkrukor. Vattentemperaturen var nog inte mer än 20 grader, men det gick att plaska runt lite i alla fall. Planen är att ta ett dopp till i eftermiddag om det inte hunnit börja regna än, då ska även badkrukorna i!