Då den här bloggen krånglar en hel del testar jag flytta till ett annat ställe:
idagrodan.wordpress.com
Går inte att länka direkt tyvärr, så ni får kopiera länken :)
Ses där!
Träning och operation
Nu ni, börjar en spännande tid. Björn opererade sitt öra (lagade trumhinnan) förra veckan så nu har han en månad där han inte får lyfta något. Vi har försökt att planera in och göra de flesta tunga sakerna såsom att rulla in ny höbal och tömma gödselsläpet innan, men det lär ju ändå dyka upp saker som kommer bli svåra för mig att göra. Skönt för honom att äntligen få till operationen, men typiskt att det blev den här tiden på året när man vill kunna greja och fixa i trädgården.
En fördel med det hela var att jag fick med en kameraman på hoppträningen i söndags. Kul att vara igång och träna igen, och den här gången kände jag mig mer bekväm med avstånd till hindren och att hitta rätt tryck i galoppen. Vi hade dock lite problem att få till galoppombytena till vänster. Tror det är att han gärna släpper ut rumpan lite till höger och då får jag inte med inner bak i bytet. Bara hem och träna! Tyvärr kom inte den sista rundan med på film, där fick vi rätt galopp hela banan, riktigt bra tryck i galoppen och han hoppade upp sig väldigt fint.
I övrigt i helgen ägnade jag mig åt att mocka sommarhagar. Passade på att be Mattias göda stora hagen i söndags när han var ute på sina marker, och ville hinna få rent hagen innan gräset börjar växa ordentligt. Gjorde nästan klart allt i höstas, men hade lite kvar, plus att de gått där när det varit fruset och kallt i vinter. Kopplade på tippkärran på trädgårdstraktorn och åkte ut, och undrade direkt varför jag inte kommit på det tidigare? Så mycket smidigare än att gå med skottkärra!
Jag beställde namnskyltar till hästarna att sätta på boxväggarna som kom hem för några dagar sedan. Helt onödigt, men ändå väldigt nödvändigt ;) Visst blev det snyggt?
Vårväder och skidåkning
Drygt en månad senare och det har hänt en hel del sedan senaste uppdateringen. Dels så ramlade Tilda av Malte och lyckades få en knäfraktur. Antagligen inte på grund av fallet, utan redan i sadeln. Det var egentligen inget större som hände, Malte var pigg och glad och använde Leyton som ursäkt för att bocka lite. På något sätt så måste de ha hamnat i osynk så hon var på väg ned i sadeln när han gjorde nästa bocksprång, så blev det såpass mycket kraft i stigbygeln att det resulterade i en krossfraktur. Operation och sex veckor utan att stödja på knäet. Sedan lär det ju bli en hel del sjukgymnastik innan hon kan börja rida igen. Jag hade planerat att ge Malte en långvila när de skulle gå ut på sommarbete, men eftersom jag har svårt att hinna med att hålla igång två hästar så har han fått börja den redan nu.
Detta innebär att jag kunnat lägga allt fokus på Spirith, vilket ju inte är helt fel det heller. Vi var och hopptränade igår, min första gång sedan i början på januari. Det märktes lite kan jag säga, man tappar känslan för avståndsbedömning, tempo m.m. ganska fort. Spirith har hoppat med Tilda, så han var inte alls lika ringrostig, utan fick sköta det hela åt oss. Tur man har en snäll häst :)
Jag var och shoppade en ny ridhjälm till mig själv häromdagen. Den gamla åkte i soptunnan efter hjärnskakningen och jag har använt min fälttävlanshjälm efter det. Den väger dock lite mer och jag har insett att min nacke inte riktigt tycker om det då jag får spänningshuvudvärk efter att jag ridit. Så det fick bli en ny lättviktshjälm att ha till vardags. Det kanske råkade slinka med ett nytt träns till Spirith också i farten ;) Malte har ett liknande och jag tycker det är väldigt smidigt att nosgrimman är integrerad i sidostyckena, vilket gör att det är mindre läder att rengöra. Smidigt är bra!
Våren har äntligen kommit till Hagsdal! Den satt långt inne med en massa snö som damp ned i slutet av mars, men de senaste dagarna har solen börjat värma ordentligt och vårgräset börjat titta fram. Utemöblerna fick komma fram nu i helgen och vi har kunnat pyssla lite i trädgården. Och äntligen har vi kunnat slutföra plattgången ned till odlingsområdet så man kan ta sig ned dit, även under den blöta tiden på året, utan att bli lerig om fötterna. Vi la ju plattorna inne i själva odlingsområdet för tre år sedan, men har väntat med resten tills all grävning för vatten m.m. var klart. Men nu äntligen kunde vi lägga den sista delen! Björn har även organiserat om i landet lite, så istället för långa rader är det nu kvadranter. Har tyvärr ingen bild på det, men det kommer nog framöver när det börjar växa lite i det :)
Hann inte med att ta en före-bild på plattgången, men en under-tiden-bild i alla fall.
Vi har även hunnit med ett par turer upp till Hälsningland. Först i början av mars, då packade vi bilen full för längdskidåkning, bara för att kvällen innan det var dags att åka ha en hund som hoppade på tre ben... Så istället för att rida och fixa klart allt på morgonen innan det bar iväg uppåt blev det en akuttid på veterinärkliniken. Inga skelettskador, men de kunde se en liten ligamentskada på röntgen. Vila och smärtstillande/antiinflammatoriskt tio dagar (det skulle varit två veckor, men han var mer eller mindre haltfri efter tre dagar), gjorde att Leyton fick följa med upp, men vara i husarrest medan vi andra roade oss i skidspåren. Lagom orättvist om man är världens mest energiska hund, så matte kunde inte med något annat än att boka tågbiljetter så hon och hunden fick åka upp några veckor senare igen.
Och snacka om att han var taggad att åka då. Jag behövde inte ta många stavtag de första fem kilometrarna. Vi gjorde två varv på 6,5km-rundan på samma tid som Kristin åkte ett...
Men vi fick två väldigt härliga helger där uppe! Hade kanontur med vädret båda helgerna, solsken och jättefina spår. Blev Harsa för mig och Björn ena dagen, sedan testade vi Acktjärbo, som ligger lite närmare, tillsammans med Kristin och Fredrik andra dagen. Och när jag och Leyton var uppe så blev det Harsa igen, återigen tillsammans med Kristin och Fredrik. Där visste vi att det skulle finnas bra spår då det är ett företag som driver det, Acktjärbo är kommunalt skött. Men Acktjärbo var riktigt trevligt, så dit blir det fler gånger. De har hundspår även där, och betydligt mindre folk än i Harsa.
