Man ska aldrig ropa hej

Det där med att Spirith var bra i hoven varade inte så länge. I tisdags när jag kom ut så var han halt, varm och svullen igen. Fick tid på Mantorp idag för att kolla upp det. Jag hade räknat med röntgen och hela fadderullan eftersom han ömmade över en så stor del av hoven när Kenta var ute, men nu hade bölden mognat till sig så det var ingen tvekan vart den satt. Han hade ett sår efter att han trampat av sig skon för några veckor sedan, så där under fanns det en rejäl varböld.
Nu har de öppnat upp, tvättat rent och gipsat hoven. Veterinärerna var förvånade över hur lite han haltade med tanke på hur stort det var. Och väldigt imponerade över hur snäll han var. Han ville mest mysa med allt och alla :) Killen som skulle gipsa trodde de ljög när de sa att han inte fått lugnande innan.
Nu blir det boxvila över helgen, sen hoppas jag att Kenta kan komma ut i början av nästa vecka och slå på skon igen. Sen är det bara att vänta och se hur lång tid det tar innan det har läkt.
 
 
 

Kommentera inlägget här :