Det bästa med den här konferensresan var att vi åkte måndag och kom hem på fredag - d.v.s mer eller mindre en vanlig arbetsvecka, så vi fick helgen hemma. Det är rätt skönt att kunna landa lite innan det är dags att gå tillbaks till jobbet igen.
De sista 1,5 dagarna i Italien blev lite mer turistiga. Vi var i valet och kvalet om vi skulle åka till Como eller inte och bestämde oss först efter lunch i torsdags att - för tusan, nu kör vi när vi ändå är här. Himlen hade spruckit upp, det var lite lagom varmt och SMHI hotade med åskskurar resten av dagen, vilket borde innebära bra väder ;) Det var verkligen rätt val vi gjorde för vilken mysig eftermiddag/kväll vi fick. Vi började med en timmes båttur på sjön, det var en liten personfärja som åkte runt till bryggorna som låg i den södra delen av sjön. Jättemysiga små byar precis i foten av berget. Här skulle jag definitivt kunna spendera mer tid och luffa runt, och även se resterande 9/10 av Comosjön.
Sedan traskade vi runt inne i Como som definitivt också var en hit, riktigt mysig med smala små gränder och torg. Vi hittade en restaurang där Linda och Karin beställde in pasta medan jag och Petra tog varsin tallrik med ost och kallskuret, detta satt vi och avnjöt till ljudet av en gatumusikant som sjöng "O sole mio" på torget utanför ;)
När mörkret lagt sig strosade vi runt lite till och stannade till på en gelateria för dessert. När det var sedan var dags att bege sig tillbaka till tågstationen så ser vi helt plötsligt väldigt mycket poliser och blåljus på gatan framför oss. Strax därefter börjar vi höra trummor och folk som skanerar något. Plötsligt, 20 meter framför oss, så dyker det runt hörnet upp piketbussar med galler för alla fönster och lampor, kravallpoliser med full mundering och poliser beväpnade med k-pistar. Dessa följdes av ett ganska stort demonstrationståg bestående av yngre män från flyktinglägret som låg utanför tågstationen. Man kan väl säga att vi väldigt snabbt pep in på en sidogata ;) Petra försökte fråga en k-pist-polis vad demonstationen handlade om men fick bara som svar att de snart skulle ha passerat. Jag i min tur försökte fråga några restarangägare på sidogatan, men de förstod visst inte engelska. Det enda vi hörde var att de ropade "freedom" när de gick förbi. Det gick väldigt lugnt till, vad vi såg så var det inget bråk alls, men lite läskigt ändå att hamna i något sådant helt oförberett.
På fredagen tog vi metron till Brera, ett kvarter i Milano som vi fått tips av vår italienska kollega att besöka. Dessutom passade vi på att ta en promenad i parken som låg bredvid. Här märktes det att de var mer vana vid turister än i det området där vi bodde, alla kunde engelska och maten var betydligt dyrare ;)
Efter en lunch bestående av en väldigt god pizza så var det dags att ta sig till flygplatsen och påbörja resan hem. Vi stötte genast på patrull då det tydligen inte ingick något incheckat bagage i våra biljetter. Vi hade bokat resan via KLM, men första etappen hem skulle vi åka med ett italienskt bolag och tydligen hade de inte samma regler. Jaja, 40 euro/person och en timme senare så var det hela löst i alla fall... Resten av resan föt på bra och vi landade i Linköping strax innan 23 på fredagkvällen, trötta men glada att vara hemma igen :)