I lördags var det årsdebut i dressyr, även den gick av stapeln i Åtvidaberg. Jag var väldigt taggad inför dagen, han har gått som en klocka den sista tiden och fredagens genrep gick rent ut sagt skitbra. Framridningen kändes helt ok, han var lite ofokuserad på mig och mer intresserad av de andra hästarna, men han skötte sig ändå bra. Jag tänkte att det säkert skulle bli bättre när vi blev själva inne i ridhuset. Jo tjena, väl därinne var allt farligt. Domaren, speglar, väggar - ja allt! Programmet flöt ändå på utan några större missar. Han spände sig stundtals och kom ur form, då blev jag passiv och vågade inte ta tag i honom för mycket, vilket resulterade i att det tog ett tag innan han blev avslappnad igen. Till andra klassen bestämde jag mig för att visa honom att man faktiskt är tvungen att jobba även om det är konstiga saker runt omkring. Jag tyckte att det blev betydligt bättre, även om han fortfarande var spänd. Tyvärr syntes inte det i protokollet, 53% respektive 56% vilket nog är nytt bottenrekord. Lite trist att poängen blev sämre än i höstas när han ändå gick betydligt bättre nu. Men så är det med domarsporter, olika domare fokuserar på olika saker, det är bara att gilla läget. Nu är jag ännu mer taggad att träna och tävla på, någon gång lär han väl slappna av även på tävling.